Ungefärlig resväg. Efter Portugal avslutades resan i södra Spanien. En kort sista etapp.

...en lite längre sväng som fungerade fint

Den här gången skulle det äntligen bli av att köra "omvägen" ner till södra Spanien via Portugal, för att få nöjet att bila längst Dourodalen, en av Europas vackraste vägar. Det var huvudmålet, tillsammans med lite mer Portugal, som man inte kan få för mycket av.
Dessutom lade vi denna gång in det längre stoppet direkt, för att återigen få uppleva en ny trevlig belgisk stad.
Tanken var att åka lite längre under första etappen och stanna lite längre med en gång. En mjukstart.

Det skulle visa sig att upplägget fungerade bra och vi tyckte inte att resan ända bort till Portugal kändes så lång.
De trevliga stoppen på vägen, de lagom avstånden och de fina vägarna gjorde resan bekväm.

Dessutom hade vi fint väder hela tiden. Till skillnad från en tidigare resa, då vi började fundera på alternativa upplägg. > Se Roadtrip söderut - genom ett regnigt Europa

Kiel - Liège

Vi lämnar färjan i Kiel och tar vägen öster om Hamburg, som snart är klar med motorväg hela vägen runt staden.
Resan till Liège går bättre än väntat. Vi skall igenom ett område med stora tyska städer och massor av motorvägar.
Efter tidigare erfarenhet, väljer vi att köra en böj runt de värsta trafiklederna - och det fungerar perfekt.
64 mil.

Kvarterskrog och trevligt lunchställe

Liège

Efter de stora turistställena Brygge och Gent, som var härliga upplevelser, valde vi nu en lugnare stad i Belgien.
För i planerarna låg att stanna i fler mysiga belgiska städer. Det finns flera saker vi gillar här.
Liège anses inte alls vara en turiststad, så det skulle bli trevligt som omväxling. Vi hade läst på, att det skulle vara fint och mycket att se här. En universitets- och industristad med många nationaliteter och som låg vid floden Meuse/Maas, som vi en gång seglat på med egen båt - fast aldrig stannat här.

Vi bodde i en privat lägenhet. En sådan där med en liten box utanför med kod och nyckel i för att komma in.
Parkering på gatan utan problem och några minuter att gå in till centrum.

Första kvällen blev vi förvånade över att avstånden var mindre än vi hade trott, när vi läst på kartan. Vi hittar snabbt till matgatorna och plötsligt är vi i de äldre kvarteren bakom Operan, Le Carré (torget), men många livliga pubar och sent nattliv. Efter att ha strosat runt ett tag, gick vi in på en trevlig pub vid ett trevligt torg, delade en ostbricka med lokala ostar tillsammans med mörkt belgiskt öl.

Liège-bilder: Le Carré. Kvällsmys på danska puben. Gott om fina matställen. Belgiska delikatesser. Husfasader och en innegård. Pråmen Romantica på Meuse. Fri sikt för föraren långt föröver! Liège-köttbulle. Mörkt belgiskt öl med många smaker. Den berömda trappan Montagne de Bueren med 374 trappsteg. Foton: Budgetres

EN HELDAG

Enkel frukost i lilla köket i lägenheten. Sen ut för nya upptäckter. 
Vi går några av de föreslagna promenadvägarna, som fanns på turistkartan. Rena söndagskänslan mitt i vardagen.  Lugnt och fridfullt. Skönt. Så kan det vara i en vanlig stad utan turister. 
Vi hinner med de trevliga gatorna i centrum, innan vi går över en bro till ön, stadsdelen och "den fria republiken" Outremeuse. > Läs mer
  Här finns ännu mer att se i deckarförfattaren Georges Simenons kvarter (det finns en staty). 
Vid lunchtid hittar vi ett brasserie, Toussaint, som är fullt med gäster, vilket bådar gott. Vi förstår snart att vi måste pröva den lokala rätten Liège-köttbullar (se bildspel ovan). Gott. > Recept Till detta dricker vi var sin olika mörk belgisk öl (efter rekommendation) och jämför smakerna.
  Resten av dagen ser vi nya miljöer och den berömda långa trappan. Här är det tyst område med hänsyn till de boende, för trappan får många besökare och ligger nära fler skolor.
 Vi är för trötta för att festa i Le Carré på kvällen, utan väljer att slappa på boendet. Och till Liège kan man gott återvända, för att se och göra mer.

Resmål Belgien 

Läs och lär vad som finns att se och göra här
Ta del av res- och budgettips.
> MiniGuide Resmål Belgien
> Roadtrips

Genom Paris till Blois

Raka vägen till Blois och söderut går genom Paris. Att åka genom den stora staden i lugn takt har vi prövat förut och det är enkelt. (se Roadtrip från Granada till Göteborg). 
  Det lustiga med dagens slutmål är att vi har varit här förut, men minns inte riktigt hur det var. Vi blandar ihop minnesbilderna med Orleans i närheten och kanske med fler resmål.
  Det skall visa sig när vi kommer fram, att detta är en plats vi verkligen gillar och kan mycket väl tänka oss att stanna igen. Nu glömmer vi inte det.

Bildspel: Blois på kvällen. Gamla gränder. Spännande restauranger. Musik på andra våningen. Foto: Budgetres

Blois är en perfekt lagom liten stad för en eftermiddag/kväll med övernattning. Enkel att köra in i, hitta i och lätt att få en parkeringsplats. Staden är välbevarad och vacker. Det finns en del äldre kvarter med spännande arkitektur. Gott om småbutiker, trevliga barer med utomhusplatser och mysiga matställen. Nedanför centrum flyter floden Loire.
 Vi har ett favoritställe i en gränd bakom ett av de fina torgen. Här är priserna något lägre. Denna dag, en onsdag, var den stängd. Men vi hade tur och hamnade på ett ställe med levande musik (open microphone) med lokala talanger. Mysigt med stämning.
  Bor man på höjden ovanför, är det branta gator ner till centrum. De är olika vackra och tar inte mer än ca 15 minuter att gå. Resetapp: 60 mil.

Blois är ett utmärkt alternativ till Orleans (som också är trevlig) en bit ifrån. Lokalvägen mellan städerna följer floden, utan att man ser den. Mest passerar man små franska byar och däremellan stora livsmedelsaffärer.

HÄRLIG FRANSK MAT
Bavette är en köttbit. Den kommer perfekt tillagad enligt önskemål tillsammans med ugnsbakade potatishalvor som inte är översaltade, utan man kan känna den ömtåliga goda potatissmaken, som man inte är bortskämd med när man äter ute. De bästa av kockar vet att salt inte alltid är en smakförhöjare, som många tror, utan kan lätt döda de finkänsliga smakerna, som bland annat utmärker potatis. I Sverige, i synnerhet, är vi historiskt vana vid höga saltsmaker sen den tid då salt användes för att göra maten längre hållbar. Risken finns att smaklökarna blir sämre på att uppfatta mindre påtagliga smaker och kryddor. Kanske bättre att låta proffsen smaksätta. Mer sällan idag ser du salt och peppar på restaurangborden. Det är inte enbart en effekt av covid.
Svårare i Frankrike kan vara att få köttet så välstekt som vi oftast vill ha det. En hamburgare som är rå i mitten - är typiskt Frankrike. Om det inte passar dig - säg till! Vill du ha den helt rå, som en tartar, så finns det vanligtvis på menyn.

Bildspel: Vårt hotell. Fina hotellet. Surfing. Delikatesser med bl.a. fest desserten pièce montée. Souvenirer. Plage Port Vieux. Utsiktsplatsen på ön. Musslor på Port de Pécheurs. Foto: Budgetres

Biarritz

En ny 60 mils färd. Efter Poitiers väljer vi den avgiftsfria motorvägen söderut mot Angouleme och Bordeaux.
Vi stannar vid ett Super-U i Vivonne för billigare tankning, fika och inköp av vin m.m. Allt praktiskt på ett ställe.

I Biarritz har vi bokat rum på ett litet vackert hotell med bara några minuters promenad ner till Plage Miramar.
Det ska finnas fri parkering utanför, om än begränsad, eller på gatan. Vårt dyraste boende på resan, med en dryg tusenlapp.
Jo, det kostar mer i denna tjusiga stad, som egentligen har två sorters olika besökare - de väldigt rika och de mer bohemiskt surfintresserade. 
  Vi fick näst sista platsen vid hotellet och tur var det, för på gatorna i närheten var det fullt. Svårt att någon gång se en ledig plats. Vi fick vänta på nyckeln till rummet och det var lite så där.
Men den korta promenaden ner till centrum genom de vackra kvarteren, var trevlig och vi imponerades av de fina husen. 
Vi följde i stort den rekommenderade promenadvägen Balade Littorale, som var utmärkt på kartan vi fått i receptionen. Den följde stranden och tog oss in till mysiga gator i gamla stan. Vi fikade på ett trevligt ställe med lokal karaktär, gick runt akvariet, gamla hamnen tills vi kom tillbaka på fina gångvägar till fiskehamnen. Här valde vi en av skaldjursrestaurangerna och njöt av musslor i den fina miljön. 

Hittar man bara ett någorlunda prisvärt boende med parkering, är Biarritz ett utmärkt stopp på resan. Vi har testat flera mindre orter runt omkring, men den här är annorlunda.

Spanien

Vi korsar gränsen, förbi San Sebastian och följer spanska nordkusten. Idag var det oväntade motorvägsavgifter, som man annars tagit bort i Spanien, där vi kört förut, och ganska höga också.
Första fika-stoppet med kaffe och fralla hade franska priser. Inga tostadas.
  Efter Valladolid blir det lunchstopp. Typiskt spansk 3-rätters med dryck (inkl. en flaska vin eller vatten). Klassisk. Gott och mättande. När vi lämnar tavernan, har solen värmt upp luften ännu mer och det är nu 27 grader. Det är inte långt kvar till nästa delmål på dagens etapp på 48 mil.

Zamora

Vi kommer fram till staden mätta och styrkta för att orka med nya utmaningar. Det är skönt att vara tillbaka i Spanien och faktiskt pekar skyltarna redan nu mot Portugal. Så skyltar man inte i Belgien eller Frankrike, där man mer håller på sitt. Skärpning européer!
  Vi har valt Zamora för att vara nära vårt huvudresmål; att färdas längst Dueroflodens dal i norra Portugal. Vi vill ta det lugnt här redan från början och utforska området i stilla takt.
Zamora ligger också vid Duerofloden, iberiska halvöns längsta flod, och nära gränsen. Nu är vi nära.
(Duero på spanska och Douro på portugisiska)

Bildspel: Från Zamoras historiska centrum. Foto: Budgetres

Vi kommer in i staden lite "vid sidan om" och nästan direkt till vårt hotel. Vi anmäler oss i baren som tillhör hotellet och som har egen parkering på en gård intill och med egen ingång till rummen på en tvärgata. 
Perfekt läge med bara 7 minuters promenad till torget Plaza Mayor i stadens historiska centrum. 
  Det är fredag eftermiddag/kväll med mycket folkliv, i en stad som visar sig vara både vacker och intressant.  Zamora har flest romanska kyrkor i hela Europa och kallas ett "museum för romansk konst". 
  Vi går runt och njuter, sitter på caféer (svårt att hitta plats) och ser på folklivet. Senare på kvällen blir det uppträdande på stor scen på torget. Någon känd gaysångare. Hög volym.

(romansk arkitektur =  likhet med den romerska arkitekturen med rundbågar, spetsbågar,
kryssvalv, arkader och tunnvalv)

Portugal

Söndagskörning på små lugna fina vägar in i Portugal. Snart är vi framme i vinområdet. 
Vi tar en extra sväng ner mot floden lite före vårt stopp, på dagens korta stäcka på 26 mil, för att njuta av det vackra landskapet.

Vingårdstäckta dalgångar som är ett världsarv och producerar portvin och andra viner. 

Pinhâo

Pinhâo är en liten stad med bykänsla med bara få restauranger och boenden. På dagen kommer det bussar med turister som åker runt i området. Det är också en övernattningsplats för de stora flodkryssningsbåtarna, som ligger lite nedanför bygatan, vid sidan av och en bas för de som vill utforska de omgivande vingårdarna - fast många väljer att bo på dem. På kvällen blir här ganska lugnt.
  Vi lyckas till slut få en parkering på den enda gatan (gratis) och kliver upp för en längre trappa till vår trevliga lägenhet som vi bokat i god tid i förväg. Det kan bli ganska dyrt att bo här och speciellt på helgerna som är populära för utflykter hit.
Det är mysigt och verkar inte ha blivit så värst påverkat av turismen. Fast lite svårt att få plats att äta vid lunch. Skönt att gå omkring och charmigt på kvällen. 

Bildspel: Pinhâo. Kakelmålning. Tågstationen. Nere vid floden. Vår lägenhet. Foto: Budgetres.

Längst Dourodalen

Medvetet i sakta tempo på smala vägar och så nära floden som möjligt. På sydsidan först och sen på norrsidan.   Första biten är lugnast. Ju längre ner, desto fler utflyktsbesökare. Det är inte långt, bara ca 14 mil ner till Porto, men det tar tid. Vi stannar ofta. Sista biten, som vi valde, på Autovía del Douro blir det "siestakörning". Nästa tomt på vägen. Så småningom tar också vi lunch på ett ställe med massor av söndagslunchande portugiser. Härligt.
  Vägen sägs vara en av de vackraste i Europa. Det går även att åka med olika båtar. Det finns till och med båtar som kan ta dig ovanför Pinhâo, dit inte så många reser. Tåget som följer floden är praktisk, populär och ett fantastiskt bra alternativ. 
  Det går att göra avstickare till intressanta byar och många vingårdar är välbesökta. Härifrån kommer inte bara de berömda portvinerna, utan många av Portugals goda röda viner och även det speciella vita gröna Vinho Verde.
  Vi kör inte ner hela vägen till Porto (där vi varit flera gånger - se MiniGuide Porto), utan svänger av lite norrut till Portugals äldsta stad, där vi ska bo över.

Bildspel: Dourodalen. Foto: Budgetres

Guimarães

Vi var nyfikna på staden, som är en av landets mest historiska (ett UNESCO-världsarv) och känd som "Portugals vagga". Allt vi orkade med denna kväll, efter en innehållsrik dag, var att gå runt i den historiskt vackra delen, sitta på ett mysigt utefik och lite senare äta en enkel kvällsmåltid.
Här utnyttjade vi vårt medlemskap på B&B Hotel och med fri parkering och en bra frukostbuffé.

Bildspel: I de historiska kvarteren. Många mysiga matställen. foto: Budgetres.

"Födelseplatsen för Portugal och dess första kung, Guimarães,
har ena foten i sitt medeltida förflutna och den andra i en grönteknologisk framtid.
Staden, som utsetts till Europas miljöhuvudstad för 2026 av Europeiska kommissionen,
har utökat cykelbanor, lagt till grönområden och minskat föroreningar
i arbetet mot klimatneutralitet till 2030."

-  från 2026 års destinationer du absolut måste besöka,
handplockade av National Geographics redaktörer, fotografer och äventyrare.

Évora

Efter frukosten åker vi mot kusten norr om Porto och rekar. Vi har inte bokat och vill se oss omkring på platser som vi tidigare haft i tankarna. Vi följer kusten söderut, men tycker att det är för mycket turistbyggnader och att de små fiskebyarna nästan kommer i skymundan.
Vi ser många pilgrimsvandrare som valt kustvägen (det finns flera val) för att ta sig till Santiago. Denna vandring finns med i våra planer och nu känns det mer rätt att gå den inre leden. 
  Vi kommer så småningom ner där Dourofloden mynnar ut och dit vi tidigare vandrar från Porto. Kul att återse. Nu bestämmer vi oss att köra över bron och fortsätta söderut i Portugal.
  Efter en del felkörningar, hittar vi över bron och sen går det snabbt på motorväg söderut. 
I höjd med Lissabon svänger vi rakt in i landet och är snart framme i Évora. Ca 45 mil med kringelikrokar.

Portugisisk god soppa till förrätt tillsammans med det lokala god vinet.

Det här är ännu en UNESCO-världsarvsstad. Staden är delvis omringad av medeltida murar. Överraskande trevlig efter bara lite spaning. Vi är inte de enda utländska besökarna. 
Vi går igenom ringmuren och in i gamla stan till det vackra torget. Bakom här finns restauranggator med fullt med folk. Vi frågar en barägare efter en bra genuin restaurang utan turister. Han pekar ut den för oss, på en tvärgata på andra sidan torget. Men den var inte öppen än. Två damer är på väg in och frågar om vi har reserverat. Vi får tips om de bästa platserna på kortsidan av bardisken och de ska reservera och vi ska återkomma efter en promenadrunda.
  När vi kommer tillbaka är våra platser tydligt markerade och här får vi en underbar kväll med perfekt mat och ställets eget vin samt lite mer.
Det är härligt att sitta här och se hela skådespelet vid och bakom disken. Längst bak ligger köket och här jobbar damerna som vi träffat tidigare. De vinkar åt oss och myser. Det gör vi också - i allra högsta grad.

Här råkar vi boka ett fyrstjärnigt hotell samma dag till lågpris. Fri parkering i garage, fin pool och en bufféfrukost.
Det är elegant, men lite strikt utan mys. Läget är förträffligt. Det vi är lite noga med.

Tavira

Utsikt från vårt rum.

På morgonen väljer vi bland orter på Algarvekusten. Tavira verkar trevlig och ligger åt det håll vi sedan ska fortsätta till vårt slutmål i Spanien.
  Det råkar bli ett prisvärt fyrstjärnigt igen, när vi räknar med parkering och frukost. Tangerar priset i Biarritz, utan frukost. Och hoppsan! När vi kommer dit, efter att ha kört på stillsamma vägar inne i landet, parkerar vi framför ingången och anmäler oss i receptionen. Här får vi frågan om vi gästat hotellkedjan förut och vet hur det fungerar.
Hotellet har 16-årsgräns dvs. är ett "vuxenhotell" och under tiden vi får fylla i ett antal formulär, så serveras en valfri välkomstdrink. Sen går vi till vårt fina rum med utsikt över staden. Vi tar en runda på hotellet och kollar in den stora poolen med pool bar, inomhuspolen, spat m.m. Ett simtur piggade upp i värmen.
  På morgonen får alla damer en blomma till frukost när man kommer till den stora buffén. Här är det levande flygelmusik till maten och kockar står redo att laga din omelett m.m. som du vill ha den.
Jo, inga under 16 år, men de flesta över 60. Många äldre golfare som väntar på transport till golfbanan. Grupper eller par. Svårt att få kontakt. Intressant att studera. Semesterfirare.

Och läget är bra. Vi traskar ner till kvarteren vid vattnet med de vackra gränderna. Här kryllar det av restauranger med massor av folk. Men nästan inga portugiser. 
  Svårt att hitta något genuint. Vi tar en ordentlig sväng och letar. Hittar ett trevligt ställe vid kajen. Bra, men vill ha mer Portugal, inte ett semesterställe.
Vi bestämmer oss för att avsluta och åka till vårt slutmål nästa dag.
  Efter den fina hotellfrukosten med blomma och flygelmusik bilar vi vidare längst kusten och kollar in små platser på vägen. Vi tar en extra titt på Vila Real de Santo Antonio vid gränsen och som ser trevlig ut. Sen stora bron över till Spanien, genom Sevilla, Malaga och bort till Granada distriktet.

Ca 425 mil totalt med bra väder hela resan.